Teman som uppstod var; Patienters handhygien - ett synligt/osynligt fenomen, förbud mot att klippa naglar, känslor av äckel, tidsbrist, rutiner/ansvar samt etik/integritet.Det är i vissa situationer som patienternas handhygien blir uppmärksammat och då framförallt hos patienter beroende av hjälp och ur smittspridningsperspektiv snarare än patientens välbefinnande..

Handhygien är den främsta handling som påverkar uppkomsten av vårdrelaterade in- fektioner (VRI). Trots detta är följsamheten till handhygien låg hos hälso- och sjuk- vårdspersonalen. Hälso- och sjukvårdsorganisationen ansvarar för att hälso- och sjukvårdspersonalen arbetar för hög patientsäkerhet. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till handhygien. Studien utfördes som en litteraturstudie där resultatet grundades i 12 vetenskapliga artiklar.

Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa vetenskaplig kunskap om hälso- och sjukvårdspersonals attityder gentemot handhygien. Resultatet baseras på 10 st vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att sjukvårdspersonal har en positiv attityd till handhygien vid patientkontakt eller vid exposition av kroppsvätska. Däremot finns en negativ attityd vid användandet av handskar, tro att handhygien orsakar hudirritation och när handhygiensmedel ej finns lättillgängligt. Personalens attityder påverkas av vilken kunskap de har och deras arbetsledares åsikter gällande handhygien.

Introduktion: Det är av stor vikt att sjuksköterskan följer de angivna riktlinjerna för handhygien, för att främja god omvårdnad. WHO redovisar statistik att sjukvårdspersonal världen över har låg följsamhet till handhygienrutiner. Syfte: var att belysa sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer för handhygien. med frågeställningarna:-Hur ser följsamheten till handhygien ut? -Hur ser förutsättningarna för följsamhet till handhygien ut? -Vilka konsekvenser kan följsamhet eller bristande följsamhet till handhygien få? Metod: Litteraturstudien utfördes enligt Polit och Becks niostegs modell, artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed.

Syfte: Att beskriva följsamheten av handhygien hos hälso- och sjukvårdspersonal och hur följsamheten av handhygien hos sjuksköterskor kan ökas. Metod: Litteraturstudie med beskrivande design. Data samlades in från databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet baserades på 12 artiklar. Resultat: Den generella följsamheten av handhygien hos hälso- och sjukvårdspersonal var låg men sjuksköterskor tenderade att ha en något högre följsamhet än övrig personal.

Den vanligast förekommande smittspridningen sker via händer. Trots stor kunskap om vikten av handhygien bland sjukvårdspersonal har olika studier visat att följsamheten inte motsvarar det förväntade. Syftet med den här litteraturstudien är att belysa läkares och sjuksköterskors kunskap om, attityder och följsamhet till handhygien samt att belysa eventuella skillnader. Arbetet omfattar tio vetenskapliga artiklar från Europa och Nordamerika samt litteratur för att besvara uppsatsens frågeställning. Resultatet i den här uppsatsen visar att både läkare och sjuksköterskor har relativt goda kunskaper om handhygien men där läkare och sjuksköterskor jämförs har sjuksköterskor bättre kunskaper. De vanligaste orsakerna till negativa attityder är tidsbrist samt torr och irriterad hud p g a handtvättningsmaterial.

För att minska smittspridning av sjukvårdsrelaterade infektioner är den viktigaste förebyggande åtgärden de basala hygienrutinerna.Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans följsamhet till handhygien som basal hygienrutin samt att se vilka faktorer som påverkar att sjuksköterskan följer/inte följer angivna rutiner.Metoden som användes i studien var en systematisk litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar inkluderats.Resultatet visade att följsamheten till handhygien bland sjuksköterskor sammantaget vid all vård var ganska låg. I situationer där sjuksköterskorna hade bättre följsamhet var när de kommit i kontakt med kroppsvätskor. Utbildning, kunskap och tillgängligheten till hygienartiklar förbättrade följsamheten.Faktorer som försämrade följsamheten var handhygien före patientvård, torra händer och hög arbetsbelastning samt felanvändning av handskar.Diskussion: Det är flera faktorer tillsammans som påverkar hur följsamheten till handhygien ser ut. För att upprätthålla god följsamhet bör sjuksköterskor samt övrig vårdpersonal få möjlighet till kontinuerlig utbildning och tillgång till adekvat handhygienutrustning. Trots kunskap och motivation är det svårt att förbättra följsamheten till handhygien på lång sikt då beteenden är svåra att förändra..

Vårdrelaterade infektioner är en av de vanligaste förekommande komplikationerna inom svensk sjukvård. Den drastiska ökningen av multiresistenta bakterier ökar sannolikheten för att insjukna i en multiresistent vårdrelaterad infektion och aktualiserar därmed problemet med den bristande följsamheten till handhygien. För att lyckas med att minska vårdrelaterade infektioner krävs en optimal följsamhet till handhygien, då handhygien anses vara det i särklass effektivaste sättet att förhindra smittspridning. Forskning pekar dock i motsatt riktning och visar en genomsnittlig följsamhet på 40 procent. En litteraturstudie utfördes med syfte att utifrån the Theory of Planned Behaviour belysa de faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet till handhygien.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje år ett stort antal människor av vårdrelaterade infektioner när de vårdas på sjukhus. Våren 2010 blev ca 10% av de patienter som varit inneliggande på somatiska avdelningar runt om i Sverige smittade, vilket medförde förlängd vårdtid och ökad kostnad för samhället. Även om tillämpning av hygienrutiner sker för att förhindra smittspridning av vårdrelaterade infektioner varierar följsamheten av handhygien mellan yrkesgrupperna. Syfte: Att undersöka faktorer som påverkar sjukvårdspersonals följsamhet av handhygien, som ett led för att förhindra uppkomst av vårdrelaterade infektioner. Sjukvårdspersonal definieras i den här litteraturöversikten som sjuksköterskor och läkare.

Basal handhygien är grunden för en god hygienisk standard i allt vårdarbete och har stor betydelse för patientsäkerheten. Fastän denna kunskap finns är följsamheten med olika interventioner inte tillräcklig. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva orsaker till att basal handhygien inte tillämpas. Studien baserades på 20 vetenskapliga artiklar som granskades utifrån mallar för kvalitetsbedömning. Artiklarna analyserades och resulterade i fem kategorier som förklarade orsakerna: arbetsbelastning, tidsbrist och un- derbemanning: personalens kunskap och attityder: bristande förståelse: osä- kerhet inför val av produkter och teknik samt hudirritation.

Basal handhygien är grunden för en god hygienisk standard i allt vårdarbete och har stor betydelse för patientsäkerheten. Fastän denna kunskap finns är följsamheten med olika interventioner inte tillräcklig. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva orsaker till att basal handhygien inte tillämpas. Studien baserades på 20 vetenskapliga artiklar som granskades utifrån mallar för kvalitetsbedömning. Artiklarna analyserades och resulterade i fem kategorier som förklarade orsakerna: arbetsbelastning, tidsbrist och un- derbemanning: personalens kunskap och attityder: bristande förståelse: osä- kerhet inför val av produkter och teknik samt hudirritation. För att skydda patienten från vårdrelaterade infektioner kan omvårdnadsansvarig sjuksköterska agera som förebild i gentemot övrig vårdpersonal i handhygienarbetet. Det är viktigt att förbättringsarbetet bedrivs så att följsamheten blir bestående.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är ett globalt problem inom hälso- och sjukvård. Patienter smittas ofta av vårdrelaterade infektioner genom vårdpersonalens händer. Hög följsamhet till riktlinjer för handhygien har visat sig minska risken för vårdrelaterade infektioner. Syfte: Syftet med denna studie var att utvärdera vilka interventioner som är effektiva för att öka följsamhet till riktlinjer för handhygien hos vårdpersonal. Som tillägg undersöktes incidensen av vårdrelaterade infektioner som mått på följsamhet. Metod: Litteraturstudie utarbetad efter SBUs principer för litteraturöversikter bestående av tio vetenskapliga studier med kvantitativ ansats. Resultat: Tre typer av interventioner identifierades; utbildning, stöd och uppmuntran samt utbildning kombinerat med stöd och uppmuntran. Nio av tio studier visade varierande grad av ökad följsamhet till riktlinjer för handhygien efter en intervention.

Syftet med studien var att underso?ka hur fo?ljsamheten av handhygien vid venprovtagning var pa? en va?rdcentral i so?dra Sverige. Bakgrund. Varje a?r drabbas tusentals patienter av va?rdrelaterade infektioner, VRI. Den vanligaste smittva?gen i va?rdarbete a?r kontaktsmitta via ha?nder.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner (VRI) orsakar både lidande och ökad mortalitetsrisk. Handhygien anses som en viktig åtgärd för att förebygga uppkomsten av VRI. Detta beror på att händerna ses som en vektor i transmissionen av smittsamma patogener mellan individer, platser och föremål. Både sjukvårdspersonalens och patienternas handhygien är därför betydelsefulla. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur följsamheten av handhygien bland sjukvårdspersonal och patienter ser ut och påverkar uppkomsten av vårdrelaterade infektioner.

Att arbeta inom vården innebär en ständig kontakt med nya människor och föremål. Patienter åker hem och nya läggs in. Det finns hela tiden bakterier i omgivningen som lätt kan överföras till de infektionskänsliga patienterna. För att undvika att ge patienterna stora besvär i form av infektioner är en noggrann handhygien viktig. Syftet med föreliggande studie var att undersöka i vilken utsträckning vårdpersonalen på en infektionskänslig avdelning i södra Sverige efterföljde Handbok för hälso- och sjukvårds riktlinjer gällande handhygien.